Att leva ut sin kristna tro i ett land som Jemen innebär stora risker, särskilt som kvinna. Men trots det kallade Gud Zahra till att nå andra jemenitiska kvinnor.
– Vi lever bland vargar, säger hon. 

Zahra växte upp i två världar: Hemma var hennes pappa en hängiven bibellärare för sina barn varje dag efter skolan, något som gav Zahra en stadig grund av kärlek och mening. Men i skolan var hon tvungen att uppfylla de yttre förväntningarna som fanns på henne, som att delta i islamiska ritualer och studera Koranen. Denna dubbla tillvaro skapade en inre kamp hos henne. 
– Jag kände mig kluven mellan det liv jag levde i skolan och den personliga relation jag utvecklade med Kristus hemma, minns hon.

Delade tron på universitetet
Under årens lopp kunde hon inte förstå varför det var okej för hennes vänner att fritt uttrycka sin tro, samtidigt som hon själv blev föraktad för att ha gjort samma sak. Dessutom blev hon mobbad av de andra barnen.
– Barn i skolan brukade kalla mig ”kafira”, vilket betyder ”otrogen”, eftersom de visste att jag kommer från en icke-muslimsk familj. Då valde jag att vara tyst i stället för att svara, för att undvika mer trakasserier, berättar hon.
Efter att ha gått ut gymnasiet kände sig Zahra kallad av Gud – hon ville berätta för andra om Jesus! Hon började studera på universitetet, där hon lärde känna sina studiekamrater. Förhoppningen var att så småningom få möjlighet att prata om tron med dem. 
– När jag kände att de var motvilliga slutade jag. Men sedan var det några tjejer som blev intresserade av det jag delade med mig av och ville lära sig mer. 

”Uppmuntrad när jag ser hur kyrkan växer”
I ett land som Jemen är det extremt svårt att tänka sig något utanför islams sfär. Och för kvinnor är begräsningarna ännu större. I det jemenitiska samhället objektifieras kvinnor och anses ha en mindre utvecklad hjärna.
– Om du bestämmer dig för att ”följa Jesus” kommer din familj med största sannolikhet att stänga in dig i huset, i princip ett permanent fängelsestraff, säger Zahra.
Hon förklarar att det framför allt har med familjens heder att göra. Stoltheten över den egna religionen är så pass stor, att det oftast anses vara bättre att ta hand om en avvikare själv i stället för att överlämna dem till myndigheterna och därmed riskera att förstöra familjens rykte. 
Ändå fortsätter Zahra sin tjänst och delar med sig av sin tro till kvinnor runt omkring sig. Det som började i hennes universitetsstudier har fortsatt in i hennes vuxna liv.
– Jag blir uppriktigt tröstad och uppmuntrad när jag ser hur kyrkan i Jemen, om än i hemlighet, växer, säger hon.

Leder en kvinnoorganisation
I dag är Zahra ledare för en kvinnoorganisation i Jemen. Genom den når hon ut till jemenitiska kvinnor, och får arbeta med lärjungaträning bland dem. 
Arbetet innebär stora risker och Zahra vet att hon övervakas av säkerhetspolisen.
– Vi lever bland vargar, och det vet vi, säger hon. 
Men riskerna stoppar inte Zahra. Hon har två möten i veckan; ett som innehåller bibelstudium och lovsång, och ett som är mer inriktat på lärjungaträning. 
– Jag fokuserar också på besök. Jag vet att när jag går in i ett hus så är det inte säkert att jag kommer ut igen. Dessutom kan jag inte bära Bibeln med mig. De kan visitera mig vid vilken vägkontroll som helst på vägen, så jag försöker memorera så mycket jag kan innan besöket. 
Zahra besöker inte bara kvinnorna som redan deltar i kvinnomötena. Hon hälsar även på kvinnor vars män är kristna. 
– Jag försöker bli vän med dem. Sedan följer jag upp med männen för att fortsätta samtalet. Efter flera samtal och möten börjar jag berätta för kvinnan om min tro. Det här är förmodligen den mest riskfyllda delen av min tjänst, eftersom en kvinna skulle kunna kasta ut mig från sitt hus och till och med berätta för säkerhetspolisen om mig. Det är därför som det verkligen är ett mirakel när en kvinna kommer till tro på Kristus.
*Namnet har ändrats av säkerhetsskäl.