”Tjugo år efter att talibanerna drevs ut ur Kabul har de nu åter tagit kontroll över huvudstaden. Det blev avslutningen på den snabba ockupationen av landet som talibanerna, enligt dem själva, har rätt att regera över. Bilden av talibanerna och deras uttryck kanske har ändrats något de senaste två decennierna, men deras avsikt är densamma: att det islamska kungadömet Afghanistan ska styras av sharialagar. Det innebär förtryck och förföljelse av kvinnor, flickor, homosexuella, sikher och kristna.
Ingen har kunnat identifiera ’den fallande mannen’ från 9/11, kontorsarbetaren som hoppade från det brinnande World Trade Center mot en säker död och vars sista ögonblick fångades av pressfotografen Richard Drew. Afghanistan har nu sina egna ’fallande män’. Vanliga män som klamrade sig fast vid ett lyftande flygplan i ett desperat – och sista – försök att nå frihet. Deras liv var över strax efter fallet.
Vem kan glömma de bilderna? Och vad var det egentligen vi såg när vi tittade på nyheterna?
Stress? Ja.
Panik? Ja.
Desperation? Ja.
Framför allt såg vi friheten smulas sönder i Afghanistan. Den imploderade och föll samman, på samma sätt som Tvillingtornen gjorde den där ödesdigra dagen i september 2001. Det som kvarstod var damm, ruiner, förlorade liv och krossat hopp.
”Friskaste generationen i landet på länge”
Har de senaste tjugo åren inte betytt något, inte åstadkommit något? Att leva i Afghanistan har varit otroligt svårt, jämfört med de liv de flesta som läser den här texten lever. Men vi kan inte sopa två årtionden under mattan och låtsas att de inte ägde rum. Mer än halva befolkningen är under 25 år. De minns inte tiden då talibanerna styrde hela landet.
Det var en långsam och smärtsam resa och många uppoffringar gjordes, men Afghanistan gjorde framsteg. Initiativ för att öka friheten och möjligheterna för kvinnor och barn togs. Man investerade i större säkerhet för minderåriga, i utbildning och sjukvård. Se bara på kvinnorna. Många av dem har läst böcker och tagit chansen till utveckling. De har fått tillgång till sjukvård och tillhör den friskaste generationen i landet på länge.
Religionsfrihet inte prioriterat efter 2001
Tyvärr var det tydligt redan från början att större religionsfrihet inte var en prioritet för Afghanistans nya regering 2001, eller åren som har följt på det. De islamistiska extremisterna, som infiltrerar varje nivå av samhället och staten, ville inte höra talas om att det fanns människor som inte vill följa deras version av islam. Religiösa minoriteter, framför allt sikher och kristna, erkändes inte.
Detta blev väldigt uppenbart när inga åtgärder gjordes för dessa religiösa minoriteter i den nya konstitutionen från 2004. Det innebar att alla medborgare sågs som muslimer och att det inte var tillåtet att byta tro. Faktum var att den som avslöjades som något annat än muslim kunde bli straffad eller dödad. I en sharia-rättegång bedömdes man alltid vara skyldig. Detta kommer inte att ändras nu när talibanerna tagit över. De religiösa extremisternas makt har snarare tilltagit allt mer.
Kristna anses vara avfällingar
Sikherna är förföljda, men ändå någorlunda tolererade. Sikherna är till största del etniska indier och har alltid tillåtits leva som sikher, om än med mycket fientlighet riktad mot sig och en konstant ’Da’awa’, vilket är en inbjudan att ansluta sig till islam. Det betyder att de åtminstone kan fortsätta identifiera sig som sikher. Kristna får däremot inte identifiera sig som kristna, för de anses vara avfällingar.
En lokal källa berättar: ’Det afghanska folket är kämpar. Våra liv förvandlades under den korta tid då fick vi smaka på frihet och fick tillgång till utbildning. Ja, en del kommer paralyseras av rädsla, och en del kommer ge upp, men det kommer alltid finnas en del av oss som har läst och utvecklats i sinnet. Gränsen för vårt tänkande har expanderat. Vi kommer leta efter vägar, lösningar, rötter till strävan och att göra saker och ting annorlunda. Vi kommer utmana status quo och kämpa för det som inte bara västerlänningar, utan även våra föräldrar och farföräldrar, gav sina liv för. Rätten att lära sig, rätten att existera, friheten att drömma och friheten att tillbe – allt det kommer vi ta strid för. Stå med oss i solidaritet.’
Kristna önskar en sak: förbön
Den solidariteten i Kristi globala kropp, med andra ord alla kristna, behövs mer än någonsin. När talibanernas regim föll 2001 fortsatte inte bara förföljelsen som innan. Den sköt i höjden. Och det kommer att bli ännu värre. Jesus sa att man känner trädet av frukten. Det finns inget behov av att lista alla grymheter talibanerna har begått sedan de bildades.
De som avslöjas som kristna kommer att bli hårt straffade. Att skada dem är ett sätt att hämnas tjugo år av västvärldens ockupation, vilket de ser som ’kristna arméer’. Till och med under västvärldens närvaro var de kristna i landet tvungna att leva gömda, fick se familjemedlemmar dödas och utstå fruktansvärt lidande.
Hur svarar de kristna på de ökade hoten? Alla är rädda. En del kan inte förstå hur de ska kunna överleva. Många vill fly till en säker plats. En del kan göra det, andra inte och en del väljer att stanna där de är och tjäna Gud i hemlighet medan de försöker skydda sina familjer.
Det finns inte ett rätt eller fel val här. Alla gör vad som är bäst utifrån deras personliga omständigheter. Alla försöker följa vad de uppfattar att Gud leder dem att göra, berättar en lokal källa.
Ökade konflikter och våld väntas, och det är vårt hopp att kyrkan mitt i allt detta ska stå i solidaritet med de som lider och be för landet. En källa berättar: ’Alla kristna syskon jag pratar med ber bara om en sak. Bön. Det är helt ärligt det enda de ber om. All jordisk trygghet togs ifrån dem. Det enda som finns kvar är Immanuel – Gud med oss.’”
* Be om vishet för att överleva varje situation. Be Herren leda landets invånare, speciellt våra kristna syskon, i hur de ska hantera förhör och brutalitet den kommande tiden.
* Be för skolor och utbildningsväsende, att de på något sätt ska fungera och göra skillnad för unga.
* Be om hälsa och välmående. Det är ont om medicin.
* Be för barnens säkerhet, både flickor och pojkars. Be att Gud ska bevara barnens värdighet och välmående, genom att resa upp modiga profeter som kan slå vakt om barnens säkerhet och kämpa för att skydda dem från alla sorters övergrepp.
* Be att det ska finnas rent vatten i kranen. Om städernas vattenverk förorenas kommer det orsaka utbredda sjukdomsepidemier.
* Be att det ska finnas mat tillgänglig som folk har råd att köpa. Människor har det tufft just nu, på grund av att leveranskedjor av förnödenheter har brutits. De börjar långsamt byggas upp igen, men inflation och brist är ett växande problem. ”Talibanerna kommer se till att deras krigare får mat i första hand”, berättar en lokal källa.
* Be att Gud ska ge arbete åt de dagavlönade och andra som har blivit utan inkomst.
* Be att kristna ska få den pastorala vård de behöver.
*Namnet har ändrats av säkerhetsskäl.
På open-doors.se använder vi cookies som lagras i din webbläsare. Vissa cookies är helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Andra används för analys så vi kan förbättra vår webbplats. Läs mer här.