Den 20 april 2020 är en dag som för alltid är glasklar i Ayubas* minne. Där han bor i norra Nigeria är alla medvetna om hotet från militanta islamistgrupper, men ingenting kunde göra honom fullt förberedd för den dag då hotet blev verklighet.

– Vid sextiden på kvällen fick vi höra att Boko Haram närmade sig vår by. Min pappa ringde mig och sa att jag skulle gå tillbaka hem. Jag ville gå ut igen, men han sa att jag skulle stanna inne, minns Ayuba.

Det dröjde inte länge innan läget eskalerade. Bara några timmar efter att ryktet börjat spridas stod det klart att Boko Haram befann sig i staden.

– Vanligtvis när vi hör ett enda gevärsskott, vet vi att det är soldater – men om det kommer en skottsalva är det Boko Haram. Vi hörde ett skott och trodde att det var soldater, så vi stannade hemma, säger Ayuba.

Insåg att soldaterna var Boko Haram

Det är meningen att soldaterna ska upprätthålla säkerheten, så de skapar oftast ingen oro. Men vid den här attacken var några av Boko Haram-krigarna klädda i arméuniformer, vilket förvillade byborna. Ayuba insåg att angriparna var mycket nära, när han såg att en ölhall hade satts i brand.

– Vid tiotiden började människor fly för sina liv eftersom Boko Haram befann sig i vår by. En av våra grannar kom över till oss. Han bekräftade att det verkligen var Boko Haram och inte soldater – och att de hade dödat en man som befunnit sig utanför byggnaden de tänt på.

Då insåg familjen att man inte kunde vänta längre. Ayuba och hans bröder och systrar flydde.

– Vi sprang för livet. Vi sprang tills vi hade tagit oss över en flod bortom byn.

Ayuba hoppades att hans pappa skulle komma efter dem, men han syntes inte till. Tillsammans med sina syskon väntade Ayuba och bad, utan att veta vad som pågick borta i byn.

– Jag började gråta, men någon muntrade upp mig och sa att jag hellre skulle be än att gråta. Det gjorde jag och sa också till andra att sluta gråta och be i stället. När vi hade slutat be, sov vi på flodstranden fram till nästa morgon.

Ayubas pappa valdes ut

Ayubas pappa hade först gömt sig i sin svägerskas hus. Det finns många kristna i Ayubas familj, men också många muslimer. Hans halvsyskon från hans pappas första äktenskap är alla muslimer liksom hans moster och mormor. Så när Boko Haram trängde in i huset där pappan hade gömt sig blev denne den kristne som de valde ut. Ayubas berättelse grundar sig på vad han senare fick höra av sina släktingar.

– De grep vår pappa och tog honom med sig. Han frågade flera gånger vad han var anklagad för, men han fick inget svar. De tog med honom ut och tryckte ner honom på knä.

Islamisterna befallde Ayubas pappa att citera något från Koranen som ett test för att se om han var muslim. Men han försökte inte dölja sin tro på Jesus. När de frågade om han var muslim eller kristen, svarade han ”kristen”. Det svaret räckte för att islamisterna skulle döda honom. De halshögg Ayubas pappa på fläcken.

Såg pappans kropp på marken

Ayuba och de övriga tog sig tillbaka till byn på morgonen utan att veta vad som hade hänt.

– Allt var tyst. När vi närmade oss vårt hus såg jag tre kroppar på marken. Jag kände igen min pappa på hans kläder. Jag föll på knä vid hans sida och bad, minns Ayuba.

Mitt i stunden lyckades Ayuba ändå tacka Gud. Han bad: ”Gud, jag är tacksam – Du har gett och Du har tagit. Nu får min pappa vila hos Dig.” Hans ord påminner om Jobs i Job 1:21: ”Herren gav och Herren tog. Lovat vare Herrens namn!”

Ayubas pappa var inte den ende som dödades av Boko Haram vid attacken mot byn.

– Nio personer slaktades, alla kristna. Jag gick in och hämtade ett skynke att täcka över kropparna med. Jag ringde min bror och bad honom att inte ta dit våra syskon, men de följde efter honom. De började gråta, och när jag fortfarande stod där, föll jag också i gråt, säger Ayuba.

Fanns med på Boko Harams lista

Hoten var emellertid ännu inte över. Ayuba fick veta att han och hans familj fortfarande befann sig i extrem fara på grund av de militanta islamisterna.

– Några veckor efter attacken skickade Boko Haram en lista till vår by – en lista över personer som de tänkte döda. Och mitt namn fanns med.

Han ville stanna där han hade begravt sin pappa. Och han ville hämnas – han började till och med bära kniv. En man i byn hade hjälpt Boko Haram genom att peka ut deras måltavlor, och Ayuba hade bestämt sig för att döda honom.

– Det var det enda jag kunde tänka på, säger han.

Men till slut blev han övertygad om att det var bäst för honom och hans familj att flytta någon annanstans. En lokal pastor lyckades ordna så att Ayuba och hans syskon kunde flytta längre söderut, ungefär åtta timmars bilresa från deras hemby.

Förföljelse slår hårt mot unga kristna

Pastorn rekommenderade även att Ayuba skulle få behandling mot trauma genom Open Doors partner vid Shalom Centre. När hans pappa mördades var Ayuba i en ålder då förföljelse kan få särskilt nedbrytande effekter på en ung kristens tro. Han fick ta på sig ett stort ansvar och livet blev radikalt annorlunda i jämförelse med andra i hans ålder. Nu blev han den som skulle försörja familjen.

Ayuba* tillsammans med en själavårdare på traumavårdscentret.

Förföljelse kan även innebära att det blir svårare att betala skolavgifterna. Den unge kan dra slutsatsen att det kostar för mycket att följa Jesus och välja en ”lättare” väg. Traumabehandling är ett effektivt sätt att förhindra att detta händer. Den kan i stället hjälpa den unge till helande och till insikt om Guds kärlek och suveränitet, också mitt under förföljelsen.

–Jag hade fått traumabehandling för tonåringar tidigare, så jag visste vad det handlar om. Men den här gången pågick den under tre dagar, och jag började förstå att jag inte var den ende som genomgått liknande saker. Det finns andra som har råkat värre ut. De kan ha fått sina föräldrar dödade och mycket mer – men de kan fortfarande ha ett fungerande liv, säger Ayuba.

Upptäckte förlåtelsen

Ayuba upplevde att traumabehandlingen förändrade honom. När han får frågan om vad som blev den viktigaste lärdomen, svarar han: ”Förlåtelse.” Före rådgivningen var han fast besluten att hämnas sin pappas död – men på traumacentret lämnade han från sig kniven han hade burit på.

– Innan jag kom hit, hade jag bestämt mig för att aldrig förlåta och för att hämnas pappas död. Men nu har jag har inga problem med den där mannen. Om vi möts, kanske vi kan hälsa på varandra. Känner jag att jag inte kan, går jag därifrån. Jag tänkte för mig själv, vad har jag för nytta av att gå runt med en kniv för att söka hämnd och hela tiden känna mig sårad och aldrig få ro i sinnet? Så jag bestämde mig för att släppa vreden och få sinnesfrid. Gud förde mig hit för att hela mig, säger Ayuba.

Stödet från Open Doors partners vid Shalom Center gör en stor förändring i Ayubas liv.

– Det är viktigt att ha människor som ger goda råd, sådana som korrigerar dig när du har fel och som säger dig sanningen om livet. Annars kommer du bara att sträva efter att hämnas. När du möter dem som ger dig rätt vägledning underlättas helandet. Jag vill särskilt tacka vår pastor som bidrog till att jag kunde få delta i det här programmet. Annars vet jag ärligt talat inte hur allt skulle ha slutat.

Gud vände det onda till något gott

Boko Haram ville bryta ner Ayubas tro – men som Josef sa till sina bröder: ”Ni ville mig ont, men Gud har vänt det till något gott” (1 Moseboken 50:20). Resultatet blev tvärt emot Boko Harams avsikt. Ayubas tro stärktes genom traumabehandlingen. Utan hjälpen från Open Doors partners skulle han ha blivit ytterligare en ung människa som hade brutits ner av traumatiska händelser Nu kan han i stället hjälpa andra som har drabbats på liknande sätt.

– För det första uppmanar jag dem att be, därför att utan bön kommer inget att fungera. Jag skulle inte vara här om inte böner betts. Jag skulle vilja att andra människor som varit med om samma saker som jag kunde få delta i det här behandlingsprogrammet. Vad som än har hänt dig, kommer du att hitta andra som har samma eller värre erfarenheter. Programmet ger uppmuntran, säger Ayuba.

Gud har även använt en speciell psaltarpsalm för att uppmuntra Ayuba.

– I Psaltaren 91 finns en vers som säger att om än tusen vid din sida faller, tiotusen på din högra sida, så skall det inte drabba dig. Den versen har verkligen uppmuntrat mig och hjälpt mig att be mer ofta, säger han.

”Be för oss i Nigeria”

Ayuba uppmanar den världsvida kyrkan att hålla ut i bön.

– Jag önskar att mina kristna syskon ska be att vi ska kunna leva våra liv så att vi förhärligar Gud, så att djävulen inte får utrymme att använda oss och dra oss bort från Kristus. Jag vill också att ni ber för oss i Nigeria som utsätts för terrorism, särskilt i den norra delen av landet. Be tillsammans med oss att Gud ska stoppa detta.

Till sist vill Ayuba rikta sitt tack till alla som hjälper honom att läkas från traumat:

– Jag tackar er så mycket. Det är tack vare er som jag har frid i mitt inre nu. Jag sa att jag aldrig skulle förlåta, och jag ville hämnas, men nu har jag förlåtit fullt ut. Jag har lärt mig att lägga allt vid Jesu fötter.

Fakta: Vad sker vid ett traumabehandlingscenter?

Traumabehandlingsprogrammen som genomförs av Open Doors samarbetspartners vid traumabehandlingscenter som Shalom Centre arbetar för att hjälpa överlevande från förföljelse att återhämta sig och helas psykiskt från sina upplevelser.

Rådgivningssessionerna innehåller flera moment. Detta ger förståelse för vad ett trauma innebär och ger möjlighet för deltagarna att dela vad de har lärt sig med andra som upplevt förföljelse för sin tro eller som riskerar att drabbas. Rådgivarna coachar deltagarna, och traumabehandlingen ger ringar på vattnet som påverkar hela grupper av kristna. Informationshäften får tas hem, och planering pågår för att dessa ska översättas till allt fler lokala språk.

Sessionerna fokuserar på vad trauma innebär och hur återhämtningen sker på ett sunt och bibliskt sätt. I detta ingår debriefingssamtal, speciellt utformade för kyrkoledare, kvinnor och barn i syfte att bearbeta traumat och påbörja helandet. Det finns även en speciell utbildning för dem som tar hand om barn som har utsatts för förföljelse.

Vid sidan av mentalt och andligt stöd är det viktigt för återhämtningen att offer för förföljelse även får materiell hjälp. Den delen av programmet innebär att förföljda kristna förses med mat och medicin under tre månader. Denna korta period med stöttning av fysiska behov hjälper de drabbade i den längre rehabiliteringsprocessen. För dem som har genomgått traumabehandling sker även uppföljning och efterkontroller.