Bijli står på skolgården och ritar en bild på marken med hjälp av en pinne. Hon tecknar en figur som liknar henne, en flicka med kort hår och klänning. Sedan ritar hon andra barn, vänner till fantasiflickan. Hon tittar upp mot de andra barnen på skolgården. Scenen liknar hennes teckning, förutom att ingen leker med henne.

Bijli lägger märke till ett par flickor som viskar med varandra och tittar på henne. Bijli tittar snabbt ner igen på sin teckning, men det är försent. Flickorna har börjat gå mot henne. Hon ser sig om efter sin lärare, men Bijli kan inte få syn på henne.

– Vad gör du? frågar en av flickorna henne.

– Jag ritar bara…, stammar Bijli och visar mot sin teckning på marken. En av flickorna stampar på den med foten så att de glada ansiktena försvinner.

– Min mamma säger att din familj är otrogna, säger en annan flicka.

– Vi är inte otrogna, säger Bijli och börjar gråta.

– Påstår du att min mamma ljuger? Flickan knuffar omkull Bijli så att hon hamnar på marken där hennes teckning var. Flickorna skrattar och springer iväg. Bijli blir kvar på marken med tårar rinnande ner för kinderna.

Utfrysta ur bygemenskapen

Bijlis familj är en av ett fåtal kristna familjer i deras by i Bangladesh, som består av ett femtiotal hushåll. Hennes pappa, Badol*, är taxichaufför.

– Min pappa var den första som blev kristen i min familj. Sedan blev mina bröder också troende och efter det tog även jag emot Jesus, berättar han.

Badols pappa fick bibelundervisning av Open Doors och är nu ledare i kyrkan. Men Badols beslut att lämna den traditionella muslimska tron i byn och följa Jesus har inte varit lätt.

– Ingen av de muslimska byborna vill prata eller umgås med oss, förklarar Badol.

Familjen väljer själva att inte längre delta i muslimska högtider, men de blir också uteslutna från viktiga händelser i byn, som bröllop, och föraktas av sina grannar.

– De säger till oss att gå iväg eftersom vi är kristna och inte får beblanda oss med dem. De driver bort oss, blir arga och startar gräl med oss. Det är svårt, säger Maya*, Bijlis mamma.

Utstötningen och isoleringen är särskilt svår för tioåriga Bijli. Maya förklarar att Bijli ibland kommer hem gråtande för att hennes ”vänner” har attackerat henne.

– Bijli kommer hem och säger: ”Mamma, de har slagit mig. De säger att vi är kristna och att vi inte får umgås med dem.”

Som tur är har Bijli sin femåriga bror Mohon* att leka med hemma.

– Jag älskar honom, säger Bijli.

De bygger kuddborgar och sandslott och leker kurragömma. Det finns även några andra kristna barn i byn som de får leka med.

Firandet av ”Emmanuel”

Det är en dimmig eftermiddag i december 2019, när Bijli och hennes familj anländer till julfirandet som organiseras av Open Doors samarbetspartners. Efter att ha rest i timmar från byn kommer de fram till den kristna förläggningen i utkanten av en stad, en trygg plats. Efter att ha kommit in genom grindarna går de vidare längs uppfarten. Bijli och Mohon springer i förväg medan deras föräldrar, som är trötta efter den långa resan, långsamt följer efter med packningen. Några personer från det lokala teamet från Open Doors kommer fram till dem. De hälsar dem välkomna och tar deras väskor medan andra ler och vinkar till dem.

Bijli ser en grupp flickor som pratar och tittar på henne. Men här behöver hon inte vara rädd.

En av flickorna går fram till henne.

– Vi ska leka kurragömma. Vill du och din bror vara med?

Snart är ett hundratal kristna familjer på plats, allihop med en muslimsk bakgrund och utfrysta i sina byar, precis som Bijlis familj.

Vid ett tillfälle under festen på kvällen upphör musiken och alla sätter sig ner på golvet. En av ledarna går fram till mikrofonen och frågar:

– Vilka är här för att fira jul för första gången?

Ett dussintals händer räcks upp.

– Vi är här för att fira ”Emmanuel”. För när Jesus föddes kom Gud ner till oss här på jorden. Och han är med oss hela tiden och lovar att aldrig lämna oss.

”Gud kommer att skydda dem”

Redan innan familjen är tillbaka i sin hemby igen vet de vad som väntar. Den utfrysning familjen utsätts för kommer att förvärras när byn får höra att de har deltagit i ett julfirande. Badol får frågan om han tycker att det är värt att komma på firandet, trots konsekvenserna.

– Ja, jag har tagit rätt beslut. Jag kommer att svara att vi är efterföljare till Jesus Kristus och att vi åkte iväg för att fira Jesus födelsedag.

Maya är orolig för hur hennes barn har det som kristna i Bangladesh.

– Vi har talat om för lärarna att de blir mobbade. Men lärarna kan inte övervaka dem hela tiden, säger hon.

Badol är mer hoppfull.

– Jag är inte rädd. Gud kommer skydda dem, säger han.

Några dagar efter julfirandet är Bijli tillbaka på skolgården. Vissa saker har inte förändrats, hon är fortfarande ensam och ritar på marken med en pinne. Hon ritar sig själv, en flicka med kort hår i klänning. Men den här gången ritar hon en annan person bredvid sig, en lång man med skägg och ett brett leende. Hon ler vid minnet av musiken och dansen vid julfirandet och påminner sig själv om det hon fick lära sig: ”Jesus är alltid med mig”.

Diskriminerades i coronakrisen

Sedan julfirandet ägde rum i december 2019 har coronakrisen drabbat världen, inklusive Bangladesh och Bijlis familj. Bijli och hennes bror har inte kunnat gå till skolan och Badol kunde inte jobba på två månader. Han fick ingen hjälp från staten, trots att många andra människor i byn fick det. Tyvärr finns det många vittnesbörd om kristna som inte har fått statlig hjälp i Bangladesh, eftersom den ofta distribueras av byns ledare som diskriminerar dem som de inte gillar.

Genom Open Doors samarbetspartners har familjen fått nödhjälp. Även om totalisoleringen inte gäller längre finns det fortfarande restriktioner för Badol när det gäller att köra folk i sin taxibil och det är färre personer som vill bli skjutsade. Badol vill gärna att vi ber för deras hälsa och trygghet. Be att Gud beskyddar Badol från både covid-19 och trafikolyckor, eftersom han kör på väldigt trafikerade vägar. Be att Gud försörjer hans familj. Be att hela familjen ska minnas vad de hörde vid julfirandet – att Gud är med dem och att han har lovat att aldrig lämna dem.

*Namnen är ändrade av säkerhetsskäl.