I dag närmar sig Hea Woo 80-årsåldern. Hon bor i Sydkorea och har tagit en masterexamen i teologi. Även om det är flera år sedan hon flydde från Nordkorea, gör sig livet där fortfarande påmint.

– För några dagar sedan vaknade jag upp mitt i natten, genomsvettig. Ett kort ögonblick visste jag inte var jag befann mig. Paniken fick min strupe att snöras samman. Jag tittade mig omkring och såg att jag inte var tillbaka i fånglägret. Jag var i mitt sovrum i Seoul, Sydkoreas huvudstad. Jag gick ner på knä och tillbad och prisade vår Himmelske Far, berättar Hea Woo.

Kontrasten mellan hennes gamla och hennes nya hemland är mycket stor.

– När jag bodde i Nordkorea var min högsta prioritet varje dag att överleva. Vi svalt och led. Det fanns ingen religionsfrihet eller några mänskliga rättigheter. Här i Sydkorea njuter jag av min vardag. Jag har fortfarande samma 24 timmar på dygnet, men mitt liv är så annorlunda mot innan.

Glittrande ljus från kyrkor

Hea Woo återkommer flera gånger till hur välsignat hennes liv är i dag.

– De senaste åtta åren i Sydkorea har varit fyllda av Guds nåd. Det lidande och den sorg jag gick igenom innan har fått så mycket mening för mig. Jag vandrade genom dödsskuggans dal och nu blir jag använd av Honom som renat guld.

Mötet med det nya hemlandet för åtta år sedan skedde dock med viss nervositet.

– När jag var liten hade jag fått lära mig att de flesta sydkoreaner var tiggare som bodde i ruckel. Jag bad under hela resan. När vi närmade oss Seoul såg jag att staden glittrade av alla ljus. Jag blev förstummad och överförtjust. Mitt hjärta bultade av glädje. I det ögonblicket visste jag att några av ljusen kom från kors på kyrkor.

”Nu kan jag öppna min bibel var jag vill”

Hea Woo blev medlem i en församling i Sydkorea och i dag träffar hon andra kristna så gott som dagligen, en kristen gemenskap som är långt ifrån den hon hade i det nordkoreanska arbetslägret.

– I fånglägret startade jag en hemlig gudstjänst vid de stinkande toaletterna, en plats fängelsevakterna aldrig ville kontrollera. Nu kan jag lovsjunga högt i öppna kyrkobyggnader. I Nordkorea hade jag inte tillgång till någon Bibel, men nu kan jag öppna min Bibel var jag vill.

Tillsammans med Open Doors har hon bland annat besökt USA, Italien, Tyskland, Brasilien och Australien för att berätta om sitt liv.

– Jag minns ansiktena hos de kristna jag har träffat i varje land. Det är så värdefulla minnen. Vi uppmuntrade varandra och bad tillsammans för de förföljda kristna. Jag är så imponerad av deras kärlek och passion för den förföljda kyrkan. Deras vykort och kärleksfulla brev kommer alltid att vara min största skatt.

Hon fortsätter:

– Jag tror verkligen att vi tillsammans utgör Kristi kropp. Gud kommer att använda deras böner för den förföljda kyrkan.

Fotnot: Hea Woo heter egentligen någonting annat.