Sudan har befunnit sig i inbördeskrig sedan april 2023, vilket har drabbat landet hårt. När Illia Djadi, Open Doors analytiker för religionsfrihet i Afrika söder om Sahara, besökte regionen tidigare denna månad, mötte han kyrkoledare som ”känner sig bortglömda”.

– Situationen försämras för varje dag och det finns inget gensvar från omvärlden. Det finns en stark känsla av övergivenhet", sa han.

Tidigare i veckan uppmanade även biskop Anthony Poggo, generalsekreterare för den anglikanska kyrkogemenskapen, till större uppmärksamhet från det internationella samfundets sida.

– Även om det finns många positiva gräsrotsinsatser att stödja, och finansiella bidrag från den sudanesiska diasporan, vädjar vi enträget om ett mycket större internationellt humanitärt stöd för att mildra det enorma lidande som folket utsätts för, sa han i ett uttalande.

Kristna attackeras ostraffat

Situationen är särskilt allvarlig för kristna i Sudan. Att leva i ett land som rankas nummer 8 på World Watch List, listan över de länder där kristna är som mest förföljda, och där majoriteten är muslimer, är svårt nog, men våldet har satt extra press på dem.

– Det finns inget skydd, varken från de stridande parterna eller från de som kommer att utnyttja situationen för att främja sin egen agenda. Kristna och kyrkor har attackerats ostraffat, säger Djadi.

Hittills har mer än 150 kyrkor skadats eller förstörts, antingen som mål eller ett resultat av det pågående våldet. Kristna som tvingats lämna sina hem måste ofta fly flera gånger och förlorar kontakten med andra medlemmar i den, ofta lilla, kristna församlingen.

”Inte den uppmärksamhet man borde få”

Majoriteten av de fördrivna har flytt till andra områden i Sudan. För dessa internflyktingar är risken "fortsatt hög", uppger Rachel Morley, researcher på Open Doors.

– Medan flyktingar som tar sig utanför landet rör sig bort från den omedelbara faran och söker skydd på platser där de får ett visst internationellt skydd, har internflyktingar inte det. De är mindre skyddade och utsätts fortfarande för en högre risk eftersom de befinner sig i en liknande miljö, säger hon.

Sudan har nu flest internflyktingar i världen, med nästan 9 miljoner människor på flykt.

– Man står inför världens största hungerkris, men får inte den uppmärksamhet och det gensvar man borde få jämfört med andra kriser, säger Illia Djadi.

Oro för nya sharialagar

För kristna innebär deras tro en extra sårbarhet. De riskerar att utsättas för diskriminering, bland annat vid hjälpdistribution. Osäkerheten har drivit en stor del av de kristna på flykt och kyrkan har inte alls samma möjligheter längre att stötta sina medlemmar.

Kyrkoledarna ser framför allt att det finns en risk att de tidigare styrande islamisterna ska utnyttja den rådande osäkerheten för att ta tillbaka makten och återinföra sharialagar, som till exempel lagen om hädelse. Under den civil-militära regering som tillsattes efter att diktatorn Omar al-Bashir avsattes 2019 har några av dessa lagar avskaffats.

”Risk för ett nytt Libyen”

Den dramatiska humanitära krisen i Sudan, ett av de största länderna i Afrika söder om Sahara, behöver uppmärksammas, betonar Djadi.

– Det internationella samfundet måste agera och se till att kriget får ett slut. Det finns en verklig risk för att Sudan blir ett nytt Libyen, där general Muhamad Gadaffis fall 2011 lämnade ett maktvakuum. Detta har fått stora konsekvenser för regionen, bland annat i form av vapen- och narkotikahandel som har bidragit till konflikter i andra delar av kontinenten.