Lars Adaktusson har de senaste fyra åren varit riksdagsledamot för Kristdemokraterna. Innan dess var han europaparlamentariker i fyra år. Han har även en lång karriär som journalist bakom sig.

Som politiker på EU-nivå fick han bland annat igenom en kristdemokratisk resolution som stämplade IS:s förföljelse av kristna som folkmord. I samband med arbetet med resolutionen gjorde Lars Adaktusson ett tiotal resor till området.

– Där fick jag kontakt med kyrkoledare, politiska företrädare för assyrier/syrianer/kaldéer liksom det regionala styret i Norra Irak. 

Lars Adaktusson upplever att det finns ett motstånd i EU och Sverige mot att det handlar om förföljelse av just kristna.

– Det finns politiska skäl att jämställa alla typer av religionsförföljelse. Men utan att nämna att kristna är den mest utsatta gruppen blir det svårt att arbeta mot de krafter som ligger bakom förföljelse.

Islamism främsta orsak

Under sina resor till Mellanöstern såg Lars Adaktusson hur islamism var den främsta orsaken till förföljelsen, och att det fanns en systematik i förtrycket.

– Det var skakande att se systematiken och ondskan i handlandet från IS:s sida.

Samtidigt upplevde han att problemet var större än bara IS.

– Själva förföljelsen och exkluderingen av kristna i samhället, och att man ser kristna som otrogna, var i sig inte något nytt. Det handlar om en strukturell förföljelse som har pågått under århundranden.

Han fortsätter:

– Att relativisera det här problemet ser jag som ett stort historiskt misstag.

Vill se religionsfrihet i avtalsskrivningar

För att få till en förändring menar Lars Adaktusson att för det första måste förföljelsen erkännas som ett folkmord, både det som skedde 2014, och det som skedde 1915. Efter ett erkännande behöver en handlingsplan med åtgärder tas fram, där bland annat internationella organisationer som EU och FN bör involveras.

– Man behöver hitta redskap folkrättsligt för att vidta åtgärder mot dem som förföljer kristna, till exempel sanktionssystem, som länder har stöd av FN att genomföra.

Arbetet kan även ske på bilateral nivå, mellan två länder. Där skulle till exempel tydliga skrivningar om religionsfrihet behöva läggas in i avtal om handel och utvecklingssamarbete. När det gäller utrikespolitiken tror Lars Adaktusson att Sverige skulle kunna lyfta fram kritik mot andra länder betydligt oftare.

– Man skulle kunna vara mycket tydligare i avståndstagande. Av annan erfarenhet vet vi att många av de här länderna är mycket känsliga för kritik av mänskliga rättigheter. Där har Sverige mycket att leva upp till.

Vad gör du för framtidsanalys när det gäller situationen för kristna i Syrien och Irak?

– Det är ett dystert perspektiv som ligger framför. Om vi går tillbaka 20 år så var det här ett någorlunda avgränsat geografiskt problem, nu är det ett globalt problem.

Lars Adaktusson konstaterar att i och med att det är ett strukturellt problem så går det inte att tänka att förändringen kommer att ske snabbt. Det kommer att krävas ett långsiktigt arbete.

– Så jag är tyvärr pessimist, däremot är jag full av inspiration att jobba vidare. Fler och fler ser omfattningen av problemet och vill jobba för det. Det gör att det går att öka trycket på politiska företrädare.