The Indian Express skrev inför invigningen: ”Om det är något i Indien som alla är överens om, så är det att Rama-templet i Ayodhya är en ytterst viktig angelägenhet både ur religiös och politisk synpunkt. Invigningsceremonin äger rum om några få dagar, och det är svårt att hitta en nyhetsförmedlare som inte har det senaste om templet som ledande nyhet. Minsta detalj i ceremonin diskuteras ingående, från vilka som ska sitta på de främsta platserna till hur ritualerna ska anpassas efter premiärministerns beslut att fasta den dagen.”

Platsen där Rama-templet har byggts betraktas som helig av både hinduer och muslimer. Enligt hinduerna är Ayodhya, staden där templet står, födelseort för Rama, en av de främsta gudarna inom hinduismen. För muslimerna är platsen helig eftersom moskén Babri Masjid från 1500-talet tidigare stod på platsen. Moskén förstördes 1992 av en hindunationalistisk mobb.

Politisk fråga under flera decennier

Uppförandet av Rama-templet i Ayodhya har varit en central fråga i indisk politik under de senaste tre decennierna. Hindunationalisterna menade att ett tempel tillägnat Rama skulle byggas på just den platsen, vilket skulle bli möjligt genom att riva ner den befintliga Babrimoskén. Efter ett beslut i Högsta domstolen i slutet av 2019 godkändes tempelbygget, medan muslimerna skulle kompenseras genom att tilldelas en annan tomt för en moské.

Enligt Priya Sharma*, lokal samarbetspartner till Open Doors, är invigningen av det hinduiska templet en styrkedemonstration av den hinduiska majoriteten.

– Vi hör våra lokala politiker säga att detta markerar starten för det ”Nya Indien”, men de menar egentligen en återgång till hårdför fundamentalistisk hinduism. Det är känt att de som har makt och inflytande i vårt land har varit orubbliga i att förändra Indien till en helt hinduisk nation, och detta är en av höjdpunkterna i deras kamp.

Invigningen blir helgdag i flera delstater

Ett stort antal ledande politiker och kändisar var inbjudna till invigningsceremonin, bland annat deltog premiärministern Narendra Modi i speciella ritualer flera dagar före invigningen av templet. Invigningsdatumet, den 22 januari, uppmärksammades också genom att det förklarades som helgdag i flera delstater, däribland Uttar Pradesh.

– Den centrala regeringen bestämde att på grund av det enorma intresset bland allmänheten av att kunna delta i firandet skulle centrala myndighetskontor, allmänna institutioner och industrier över hela Indien stänga halva dagen. Och hela regeringsmaskineriet samt religiösa extremister jobbade dag och natt för att invigningen skulle bli en oförglömlig händelse, säger Priya Sharma.

Hon menar att alla aktiviteter kring tempelinvigningen är ett sätt för det hindunationalistiska partiet BJP att locka röster inför det kommande parlamentsvalet. Oppositionspartiet och politiska ledare bestämde sig inför invigningen för att bojkotta den.

Så kan kristna påverkas

Invigningen av Rama-templet är en betydelsefull händelse för det hinduiska samhället och har utlöst diskussioner om religiös nationalism och Indiens identitet.

– Det skickas direkt eller indirekt hotfulla signaler mot andra religioner, och det ständiga budskapet är att den som vill stanna i Indien ska vara beredd att leva enligt majoritetens önskemål, säger Priya Sharma.

Hon berättar att tempelinvigningen beskrivs som början på den hinduiska nationen och något som kan tjäna som en enande faktor för hinduerna.

– Alla deltar i firandet, men liknande situationer har i många andra länder lett till politiska omvälvningar eller religiös fundamentalism. Visst kan invigningen av Rama-templet ses som ett vittnesbörd om ett nytt och kraftfullt Indien, men denna uppvisning av Hindutva-makt är oroande för kristna och alla andra religiösa minoriteter i landet, säger Priya Sharma.

*Namnet är ändrat av säkerhetsskäl.