När Sara välkomnar mig in i sitt hem är det första jag ser hennes strålande leende. Man skulle aldrig kunna gissa vad denna vackra unga kvinna från Bagdad i Irak har sett och gått igenom under sina 30 år. Sara guidar mig till köket i sin lilla lägenhet och vi sätter oss vid matbordet i mitten av rummet. Där börjar Sara berätta sin historia. Hennes mamma gick bort strax efter att Sara föddes. Hennes pappa är muslim, men han läste inte Koranen eller gick till den lokala moskén. Sara säger att hon alltid har varit väldigt nyfiken, en egenskap som kommer att förändra hennes liv.

Nekades tillträde till kyrkan

Sara växte upp i ett område med mestadels kristna familjer och fick många tillfällen att använda sin nyfikenhet. Hennes bästa vän var kristen och Sara la märke till att vännen gick i kyrkan varje vecka, och hon ville veta varför. Hon minns första gången hon själv försökte gå dit med sin vän. Det var en tisdag och hon var runt 15 år gammal. Hon kom till kyrkan efter skolan, men säkerhetsvakten vid dörren ville inte släppa in henne eftersom hon var muslim. Sara insisterade, men blev återigen nekad. Den unga tonåringen var inte van vid att någon sa nej till henne, så hon frågade sin vän vad hon kunde göra för att bli kristen. Sara säger att hon vid den tidpunkten inte hade något intresse av att konvertera; hon var helt enkelt nyfiken på vad som fanns på insidan i denna svåråtkomliga lokal.

Några dagar senare fick Sara en bibel av sin vän och började läsa, vilket väckte en ännu större nyfikenhet. Hon minns:

– När jag läste Bibeln kände jag mig förvirrad över vad jag läste. Många frågor uppstod i mitt huvud: "Hur kan Gud ha en son? Vad betyder det att Jesus dog för mina synder? Hur kan vi bli Guds barn? Vad betyder Människosonen?”

Den muslimska religion hon växte upp med lärde henne att leva i rädsla för Gud, så det hon läste i Bibeln stred mot det hon hade hört hela sitt liv, exempelvis "Hur kan Gud straffa mig när det (i Bibeln) står att Gud älskar mig och har dött för mina synder?"

Jämförde Koranen med Bibeln

Sara sökte efter svar och frågade sin pappa om detta, men han sa att Bibeln är en påhittad bok. ”Lämna den och läs den inte mer”, sa han.

– Men jag kunde inte släppa taget. Jag fortsatte att läsa Koranen och jämförde varje ord med Bibeln, säger Sara.

Hon säger att hon kände sig förvånad och förskräckt. Den Gud hon läst om i Bibeln kunde omöjligt vara Gud, tänkte hon. För Gud i Bibeln var en fridfull och kärleksfull Gud, och Gud i Koranen är helt annorlunda.

Sara tillbringade mycket tid med att leta efter svar i islamiska böcker, men ju mer hon läste desto mer förfärad blev hon. Hon gick tillbaka till sin vän och frågade henne om bön och tillbedjan och hon gav Sara Herrens bön och en annan bön. Sara memorerade dessa böner.

Saknade kontakt med kristna

Efter examen kom Sara in på läkarutbildningen i Bagdad, men hennes vän gick på en annan skola i Kirkuk och Sara blev utan en nära kristen vän. Sara kände att hon behövde någon som kunde vägleda henne och gick till sina kristna grannar. ”Jag är kristen nu”, sa hon. Men hennes grannes svar var nedslående: ”Det finns inget sådant som att en muslim blir kristen”, sa han till henne.

– Jag blev förkrossad av det svaret, säger hon, fortfarande synbart upprörd över hans svar.

Men hon insåg snart att hans inställning inte var unik. När Sara började på college 2013 besökte hon många olika traditionella kyrkor som avvisade henne och sa samma sak till henne. Tack och lov så gav den nyfikna studenten inte upp.

– Jag var desperat och trodde att jag aldrig skulle bli accepterad. En dag scrollade jag igenom Facebook och hittade en man från Europa, som också var född muslim men hade blivit kristen. Han skrev om det på sina konton på sociala medier. Jag började följa honom och titta på hans videor, säger hon.

Men mannens budskap var dömande och stridslystet, inte alls fullt av barmhärtighet mot muslimer och deras behov av en Frälsare.

Påverkad av honom började Sara döma sina familjemedlemmar och till och med attackera dem verbalt. Hennes familj svarade i sin tur med verbala förolämpningar.

– Min styvmor sa att jag hade blivit otrogen och förbjöd min styvbror att prata med mig, minns Sara.

Inlåst i hemmet

Hon minns särskilt en hemsk dag. Under middagen diskuterade de skillnaderna mellan sunni- och shiaislam och Sara sa till sin far: "Vad är det för ideologier du följer? Gud älskar dig och han vill att du ska komma till honom." Men då satte hennes pappa sin dotter i husarrest. "Hela tiden har du frågat om kristendomen, jag trodde att det bara var en tonårsfas, jag trodde att det skulle gå över", sa han till Sara. "Men tydligen har jag inte uppfostrat dig på rätt sätt."

Sedan tog mannen som Sara älskade så mycket hennes telefon och låste in sin dotter i hennes rum. Saras ögon blir fuktiga medan hon försöker hålla tillbaka tårarna.

– Han sa: ”Låt oss se hur din Gud ska få ut dig”. Jag kände mig väldigt rädd och chockad, eftersom min pappa alltid har varit snäll mot mig.

I tio dagar var hon inlåst i rummet och fick inget att äta. Hennes ansikte förändras när hon också minns hur nära hon kände sig Gud.

– Varje natt drömde jag att jag var på en mörk plats och att det fanns någon som sträckte sig efter min hand och tog mig till en mycket ljus plats, säger hon med ett brett leende.

Ljuset återvänder till hennes ögon.

– Även om min situation tycktes mig hjälplös och omöjlig, så hade jag fortfarande hopp och tro i Kristus. Men när hennes pappa till sist öppnade dörren efter tio dagar, var Saras situation ännu värre.

– Han sa till mig: ”Gör dig redo, i morgon gifter du dig med din styvmors brorson. Jag uppfostrade dig inte rätt, kanske gör han det.

Återigen låste han dörren bakom sig.

– Då blev jag arg på Jesus. Jag bad till honom: ”Du är en lögnare och om du var verklig skulle du ta mig ur det här. Om du vill bevisa för mig att du är verklig, ta då mitt liv eftersom jag hellre dör än gifter mig", säger Sara.

Den låsta dörren öppnade sig

Den kvällen gick Sara och la sig med hopp om att inte vakna alls nästa morgon. Men i stället, säger hon, fick hon nästa morgon uppleva det mirakel hon hade bett om.

– Någon kom som ett ljus, höll mig i handen och drog ut mig ur det låsta rummet. Det kändes som om jag var i trans, det var som en dröm. Han satte mig i en silverfärgad bil. Den morgonen vaknade jag upp på ett hotellrum i en stad i norra Irak, flera timmar från där jag bodde. Jag trodde att jag fortfarande drömde, men sedan kom en hotellanställd in och gav mig mat och gick sedan ut igen, berättar Sara, och fortsätter:

– En säkerhetsvakt kom och tog med mig till ett rum. Han sa till mig: ”Vanligtvis lämnar en flicka sitt hem för att hon flyr från sin pappa på grund av rädsla, eller för att hon flyr med en man. Vad har du gjort?”

Sara förklarar att hon svarade att hon hade rymt med någon, och vakten undrade då var den personen var.

– I det ögonblicket tog jag mod till mig och sa till honom: ”Han är här med mig, Han är alltid med mig." "Vem är han", frågade han, säger Sara.

Hon svarade att det var Gud.

– Jag berättade vad som hade hänt, och när han sa att min pappa måste bekräfta det blev jag rädd och orolig inför mötet med min far. Men samtidigt kände jag mig också modigare och starkare än någonsin.

Pappans avvisande ett hårt slag

Efter två dagar kom Saras pappa till henne och sa: ”Vem tog dig ut ur ditt rum och förde dig hit? Kameran i huset och kameran vid kontrollstationen bara stoppades när du gick”.

Sarah svarade lugnt: ”Låt mig ställa dessa frågor: Hade du min rumsnyckel eller hade jag den? Hade du inte min telefon? Kunde jag kommunicera med någon på något annat sätt? Och även om jag kunde göra något åt kameran i huset, hur skulle jag kunna ändra kameran vid kontrollstationen? Allt detta hände för att du utmanade Gud. Du sa: 'Låt din Gud ta dig härifrån', och det gjorde han", berättade hon för sin pappa.

Han var märkbart förvirrad och visste inte vad han skulle svara sin dotter.

– Jag kände mig segerviss, säger Sara.

Men lyckan varade inte länge.

Hennes pappa sa till henne: ”Jag hade föredragit att du hade rymt med en man för att gifta dig och inte gjort det här”. När hon berättar om den dagen kommer sorg över hennes ansikte som en skugga. Det är tydligt att hennes pappas ord och handlingar har sårat henne djupt. En gång i tiden betydde Saras pappa allt för henne.

Nytt liv i norra Irak

Medan hennes pappa återvände till Bagdad stannade Sara kvar i norra Irak. Hon berättar om många svåra situationer när olika män hon mötte trakasserade henne och försökte utnyttja henne sexuellt. Varje gång förklarade hon frimodigt att hon litade på Gud och bad om hans hjälp. Och varje gång svarade Gud, flyttade henne från ett jobb och en livssituation till nästa och skyddade henne i varje ögonblick.

– Jag kände mig väldigt ensam och hade inget hopp, men jag bevarade tron och fortsatte att be till Gud, säger Sara.

Efter ännu en ovälkommen uppmaning från en arbetsgivare fick Sara till slut den hjälp hon hade bett om. Då en av de anställda på hotellet där hon bodde fick höra vad som hänt sa denne till henne att gå till restaurangen intill för att söka efter en viss person. Sara gick dit, men flickan hade fått sparken.

– Jag kände att den sista strimma hopp som jag hade hållit fast vid var borta, säger hon.

Upprörd och modfälld svimmade hon i restaurangen. När hon vaknade frågade restaurangägaren vad som hade hänt och Sara bestämde sig för att berätta allt. Ägaren sa då: ”Du har kommit till rätt ställe. Jag är kristen och har en kyrka utomlands och från och med idag är du min dotter och jag ska hjälpa dig.”

– När han sa detta till mig kände jag att det var Gud som talade till mig genom honom”, säger Sara och ler stort.

Ägaren hittade ett hus åt henne och betalade hyran, och skaffade henne också ett jobb där hon fortfarande arbetar.

”Mitt liv förvandlades fullständigt”

Under hela sin tuffa livsresa fortsatte Sara att hålla fast vid sin tro. Hon döptes och började till och med studera teologi. Hon har också gått igenom en bruten förlovning och ännu mer hjärtesorg från sin pappa. När hon skickade in sina papper för att gifta sig fick hon veta att hennes pappa hade raderat hennes namn från familjens register.

– Jag förväntade mig att detta skulle hända. Men att höra detta och se det på riktigt knäckte mig, säger hon.

Förlusten av familjen är en av de mest smärtsamma konsekvenserna av att följa Jesus, särskilt för en ogift kvinna i Irak. Men Sara ångrar inte sitt beslut.

– Innan jag lärde känna Kristus var mitt liv tomt, berättar hon för mig.

Sara förklarar att hon inte kände den glädje och frid som nu finns i hennes hjärta.

– I mitt gamla liv hade jag allt jag ville ha, alla materiella ting fanns där. Men på insidan fanns det ingen riktig stabilitet, ingen riktig kärlek. Jag kunde inte älska, jag var väldigt självisk och självcentrerad och jag hade ett väldigt stort ego. När hon berättar om hur hennes liv har förändrats efter att hon mötte Jesus kan jag se glädjen i Saras ansikte. När hon blickar tillbaka ser hon hur Gud har verkat i alla svåra situationer för att föra henne närmare honom.

– Efter att jag fann Kristus förvandlades mitt liv fullständigt, jag började känna kärlek, vissa saker började gå sönder inom mig, berättar hon.

Sara känner till och med tacksamhet för alla jobbiga saker och erfarenheter hon har gått igenom.

– Jag lärde känna honom bättre och förvandlades till hans avbild.

Liksom Job i Bibeln så knöt Sara näven mot Gud och skyllde ibland på honom när hon ställdes inför den ena svåra situationen efter den andra.

– Men nu är jag tacksam för allt, för om dessa saker inte hade hänt mig skulle jag aldrig ha funnit Kristus, säger Sara.

Evangeliserar bland taxichaufförer

Tack vare Open Doors understödjare kan kvinnor som Sara i Irak växa i sin tro. Sara besöker regelbundet en kyrka - ett av de Centers of Hope som Open Doors hjälper till att stödja. Dessa Centers of Hope erbjuder olika typer av verksamhet för att stärka gemenskapen och kyrkan i området. På centret är Sara en del av de möten som anordnas för kvinnor där hon accepteras och kan växa som lärjunge.

– Min förhoppning och dröm är att jag ska få ett identitetskort som säger att jag är kristen; att jag tillhör Honom även i mitt ID, säger Sara.

Hon gör ingen hemlighet av sin nyfunna tro, utan sprider Guds ord till andra på samma sätt som hon själv fick ta del av det för mer än tio år sedan, när hon var en nyfiken tonåring.

– Jag tjänar bland taxichaufförer. Jag pratar med dem om Gud och delar ut kurdiska biblar till dem, säger hon.

Precis som Job har Sara sett Guds kraft på nära håll och fått se visheten i hans planer.

– Jag har aldrig ångrat det beslut jag fattade. Han lät mig sjunka som djupast bara för att lyfta upp mig igen, säger hon.