Vi spolar tillbaka till den 6 augusti 2014, då Yousif var fjorton år gammal. Solen har knappt gått upp och han och hans familj har suttit i bilen hela natten. De har flytt från Qaraqosh med bara kläderna på kroppen samtidigt som IS attackerade deras stad. Tillsammans med många andra flyktingar tog de sig mot det säkrare kurdiska området. 

– Jag var skräckslagen. Vi visste inte om terroristerna följde efter oss. Det enda jag tänkte på var att överleva, minns Yousif. 

Senare samma dag kom Yousif och hans familj fram till Erbil på eftermiddagen, där de bodde i mer än två år i ett flyktingläger som den lokala kyrkan drev. Glädjen var stor den 19 oktober 2016 när de fick höra att Qaraqosh var befriat. Men snart nåddes de av de första bilderna från staden. Den var totalt ödelagd. 

Staden bär spår av IS 

Det har gått ett par sedan Qaraqosh befriades, när Open Doors kontakter träffar Yousif. Staden håller långsamt på att få liv igen. Husen har restaurerats och skolorna har öppnats igen. Yousif och hans familj har flyttat tillbaka till Qaraqosh.  

– Det är dock annorlunda än förut, berättar Yousif, och fortsätter: 

 – Sjuttio procent av mina vänner lämnade Irak. Jag önskade dem lycka till. 

Men staden är märkt av tiden under IS. Yousif vandrar genom resterna av en kyrka, där väggarna är fyllda med klotter från terrorgruppen. Inte mycket finns kvar av byggnaden, efter att den varit skjutbana åt IS i två år. Mentalt finns en hopplöshet och en rädsla inför framtiden hos invånarna, på grund av den svåra ekonomiska situationen och risken för att våldet ska komma tillbaka. 

– Vi vet inte vad som kommer att hända, vad vi borde göra eller om framtiden kommer att bli bättre eller sämre, säger Yousif. 

Vill lämna Irak 

Yousif har inte upplevt fred i landet sedan han var liten. Det har varit en uppväxt där bombdåd, mord, kidnappningar och människor på flykt alltid har funnits med, vilket har inneburit en brist på trygghet och inre frid.