Den iransk-armeniske pastorn Joseph Shahbazian, 58, dömdes till tio års fängelse och därefter ytterligare två år i exil i en avlägsen del av Iran. Efter frigivningen förbjuds han även resa utomlands, bli medlem i en social eller politisk grupp och måste regelbundet rapportera till Irans underrättelsetjänst under två års tid.

Joseph Shahbazian var en av de sju kristna konvertiter som greps vid flera räder som genomfördes i juni och juli 2020.  Han dömds tillsammans med två kvinnor för att ha organiserat och upprättat husförsamlingar med ”avsikt att störa den nationella säkerheten”. De två kvinnorna, Mina Khajavi, 59, och Malihe Nazari, 48, dömdes till sex års fängelse vardera.

De andra fyra konvertiterna som greps sommaren 2020 - Salar Eshraghi Moghadam, Farhad Khazaee, Somayeh (Sonya) Sadegh och hennes mamma Masoumeh Ghasemi – dömdes till fängelsestraff men kunde i stället betala böter motsvarande cirka 8500-13000 kronor vardera.

Domen innebär att samtliga sju konvertiter finns med i belastningsregistret, vilket kommer påverka deras framtida möjligheter vid anställningar. Domaren som ledde målet, Imam Afshari, har enligt Articel 18 ”snabbt byggt upp ett rykte om hårda domar mot kristna”. I april dömde han en annan kvinnlig konvertit till fängelse för att ha ”agerat mot den nationella säkerheten”, då hon etablerat en husförsamling. Kvinnan, Fariba Dalir, avtjänar just nu ett tvåårigt fängelsestraff i det ökända Evinfängelset i Teheran.

Som ett svar på en FN-rapport om Irans mänskliga rättigheter sa landets regering tidigare i juni att iranierna åtnjuter yttrande- och mötesfrihet. "Ingen åtalas i Iran för att bara ha haft en åsikt eller tillhört en viss klass eller grupp", heter det i ett uttalande publicerat av den iranska nyhetsbyrån Tasnim. "Att arrangera sammankomster och delta i möten är en obestridlig rättighet för medborgarna, vilket har erkänts i artikel 27 i konstitutionen och andra förordningar".

Muslimsk demografisk renhet

Samtidigt belyser en ny rapport "Det osynliga jihad: Hur allierade till Iran behandlar kristna” att Iran i praktiken sprider en vision om ”en muslimsk demografisk renhet", genom att använda bundsförvanter i omgivande nationer, som ska "skapa förhållanden som tvingar ut de kristna". Rapporten publicerades av The Philos Project, som förespråkar ett inhemskt kristet engagemang och ledarskap i Mellanöstern.

Judar och kristna har historiskt setts som "Bokens folk" som förtjänat skydd, även om de varit andra klassens medborgare. Men Ruhollah Khomeini, Irans högste politiske och andlige ledare från den islamiska revolutionen 1979 fram till sin död 1989, hävdade att muslimer inte kan leva med icke-muslimer.

"Khomenismen uppmanade troende muslimer att rena islam och Iran från judisk-kristen orenhet", konstateras det i rapporten. "Islamiska revolutionsgardet och dess utländska operationsenhet, Quds-styrkan (IRGC-QF), hjälpte till att cementera den anti-kristna politiken. Irantrogna milisgrupper spelade en betydande, men i stort sett okänd roll, i den dramatiska minskningen av kristna i regionen", säger rapporten och använder "befintliga konflikter för att visa på förhållanden bakom den massiva utvandringen" av kristna från länder som Libanon, Irak, Syrien och Jemen.