Broder Andrew föddes den 11 maj 1928 i byn Sint Pancras, i norra delen av Nederländerna. Hans skolgång slutade i sjätte klass när nazityska trupper invaderade Nederländerna 1940 och sedan ockuperade landet fram till krigsslutet våren 1945.
Kort efter andra världskrigets slut tog han värvning i den nederländska armén och skickades till kriget i Indonesien, där han kom att utbildas till kommandosoldat. En skottskada i foten avslutade dock hans militärkarriär i förtid, vilket ledde till en existentiell kris. Under sitt tillfrisknande på ett katolskt sjukhus började han läsa bibeln. När rehabiliteringen sedan fortsatte i Nederländerna bestämde han sig för att följa Gud i sitt liv, varthän det än skulle leda honom. Han studerade i två år på "Worldwide Evangelization Crusade School" i skotska Glasgow för att bli missionär. När han en dag stod framför en världskarta på skolan slog det honom hur stor del av kartan som bestod av kommunistländer. Han tyckte det var märkligt att skolan aldrig fick besök från några missionärer i de länderna. Detta sporrade honom till att vilja resa in bakom järnridån.
Tillsammans med en nederländsk delegation reste broder Andrew 1955 till "World Youth Congress" i Warszawa i Polen. Där upptäckte han spillrorna av kyrkan bakom järnridån och såg hur kristna var i ett akut behov av biblar. Broder Andrew hade med sig en resväska fylld med kristen litteratur, vilket blev den blygsamma starten på det som senare skulle bli Open Doors.
I sin självbiografi Guds smugglare, en internationell bästsäljare såld i 10 miljoner exemplar och översatt till minst 35 olika språk, beskriver broder Andrew farliga gränspassager, flykter undan KGB och hans modiga resa i radikal efterföljelse av Kristus. Efter bokens publicering blev hela världen broder Andrews arbetsfält, särskilt de platser där kristna lever under press. Han reste flera gånger till Vietnam och han gjorde sin första resa till Kina 1965, kort före kulturrevolutionen. Han gjorde även återbesök i Indonesien, där han varje gång han talade bad om förlåtelse för de övergrepp den nederländska armén hade begått i landet.
Broder Andrew hade i mitten av 1970-talet en stark längtan efter att sammanföra människor som verkligen ville göra något för att kunna komma in och nå människor i det kommunistiska Kina. Många experter sa att det var omöjligt att arbeta där. Med hjälp av Open Doors Asienteam arrangerade broder Andrew en ”Älska Kina”-konferens i Filippinernas huvudstad Manilla. Här samlades mer än 400 missionsledare. De flesta av dem hade arbetat i Kina före det att Maos regim mer eller mindre sparkat ut dem ur landet.
Johan Companjen, medgrundare till Open Doors, berättar: “Varje gång Andrew hörde ordet ’omöjligt’ sken han upp. Han hade en vision att sammanföra människor som verkligen hade ett hjärta för Kina. Vår organisation stod för de största kostnaderna. Andrew utmanade gruppen och sa att nu var det Guds tid i Kina.”
Inom ett år dog Mao Zedong och de flesta av de som varit med vid mötet började arbeta i Kina. 1981 genomförde Open Doors sin mest ambitiösa smugglingsoperation dittills när man tog med sig en miljon biblar under en enda natt till tvåtusen kristna som väntade på en ensligt belägen strand i Kina.
Broder Andrew reste också till Afrika och besökte cirka 20 olika länder. Under en av sina tidiga resor till Afrika talade han vid olika universitet i Sydafrika, samtidigt som protesterna mot apartheidsystemet pågick. En pastor i Johannesburg, Deryck Stone, startade ett av de första nationella kontoren som samlade in pengar till broder Andrews verksamhet. Han gav kontoret namnet Open Doors, vilket snart blev namnet på allt internationellt arbete.
1977 reste broder Andrew till Uganda, för att uppmuntra kyrkan som levde under diktatorn Idi Amins utrensningar. När broder Andrew hade kommit hem igen fick han reda på att hans namn fanns på Amins lista över personer han ville ha fängslade och avrättade.
”Jag har faktiskt kvar ett exemplar av den listan någonstans på mitt kontor,” har broder Andrew berättat.
Året därpå arrangerade Open Doors en ”Älska Afrika”-konferens i Malawi, som samlade 250 kyrko- och organisationsledare från 37 länder söder om Sahara. Under konferensen berättade broder Andrew om vad man hade lärt sig från kyrkans erfarenheter i kommunistländer.
Broder Andrew reste till Kuba för första gången under senare delen av 1960-talet. Resan följdes av flera andra till olika länder i Latinamerika. I början av 2000-talet träffade han ledare för den colombianska rebellgruppen AUC (Autodefensas de Colombia) och vädjade till dem att lägga ner sina vapen. Inom ett år hade femton tusen AUC-medlemmar lämnat in sina vapen i utbyte mot biblar.
Broder Andrew var aldrig rädd för att bege sig in i farliga situationer. Han besökte bland annat Libanon två gånger om året under 1980-talet. Där uppmuntrade han kristna till att försöka bygga broar mellan olika grupper. Med bibeln i handen träffade han premiärministern, presidenten och de flesta generaler i de olika arméerna som var inblandade i inbördeskriget. Han fick för första gången också kontakt med Ayatollah Fadlallah, den andlige ledaren för fundamentalistgruppen Hizbollah. Senare fick han också kontakt med ledare för Hamas när Israel deporterade dem till södra Libanon 1993. Under flera års tid därefter försökte han nå ut till olika terroristgrupper eftersom han menade att det bästa han kunde göra för Israel och västvärlden var att ”leda deras fiender till Kristus”. Detta kan man läsa om i boken Light force, som broder Andrew skrev tillsammans med Al Janssen och som kom ut första gången 2004. Den har översatts och publicerats på nio språk.
Utöver Guds smugglare skrev border Andrew ytterligare 15 böcker, till exempel The Calling, som beskriver hans strategier för att nå ut i sin tjänst. Hans sista större boksläpp, även den skriven tillsammans med Al Janssen, blev Hemlig frihet – vad som händer när muslimer följer Kristus. Den är skriven i två delar. Del ett beskriver kyrkan i ett muslimskt land (som inte nämns vid namn). Del två består av en utmaning till kyrkan i västvärlden.
1993 adlades broder Andrew av Nederländernas drottning Beatrix. Några år senare, 1997, fick han ta emot Evangeliska Världsalliansens religionsfrihetspris för sin livslånga tjänst för den förföljda kyrkan och hans iver för att sprida evangeliet. Den 22 februari 2003 fick han ta emot Heritage of Faithfulness-priset i Kalifornien från organisationen Christian Association of Senior Adults. Broder Andrew har dock själv sagt att det han var allra mest stolt över var att ha blivit kallad ”blodsbroder” av en Apachestam ur den nordamerikanska ursprungsbefolkningen på 1980-talet. Som en del av den ceremonin fick han ett Apachenamn som betyder ”Han som spränger gränser”.
En annan sak som broder Andrew var stolt över var när han efter järnridåns fall fick tag på exemplar av KGB:s rapporter på över 150 sidor om hans arbete i Sovjetunionen och Östeuropa. Han var överraskad över att de visste så mycket om honom och ändå inte hade kunnat stoppa hans arbete.
Broder Andrews arbete genom Open Doors har lett organisationen till platser dit de flesta kristna inte har varit beredda att åka. I dag arbetar Open Doors i över 70 länder för att stärka den förföljda kyrkan och stötta kristna som bor i länder där kristen tro ses som en fiende, så att de kan sprida evangeliet i sina kulturer och på sina egna språk. Organisationen utbildar tusentals kristna pastorer och lekmän genom traumarådgivning, teologisk utbildning, och seminarier som förbereder dem för att kunna klara av förföljelse. Open Doors bistår också människor ekonomiskt, utbildar människor i att läsa och skriva och stöttar människor i att hitta sin kallelse, i de länder i världen där det är som allra farligast att vara kristen.
Broder Andrew och hans fru Corry, som gick bort 2018, levde hela sitt liv i Nederländerna och fick fem barn och elva barnbarn.
TILLBAKAPå open-doors.se använder vi cookies som lagras i din webbläsare. Vissa cookies är helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Andra används för analys så vi kan förbättra vår webbplats. Läs mer här.